Evenemang är för många nationer och orter idag ett prioriterat område. I Sverige anses evenemang vara ett viktigt utvecklingsområde och en möjlig tillväxtgenerator för turismnäringen. Hur evenemang påverkar lokalsamhället och vilka effekter de får för det lokala näringslivet på en arrangörsort är områden där det behövs mer kunskap. Detta för att skapa rimliga förväntningar på evenemangets effekter och för att veta vilken nytta ett evenemang egentligen har för lokala företag. Syftet med denna studie är att undersöka effekter av evenemang för lokala företag.

De 16 nationella miljömålen som antagits av Sveriges riksdag ska fungera som riktlinjer för det svenska miljöarbetet. Arbetet med miljömål har decentraliserats från nationell till lokal nivå, där det är kommunerna som förväntas delta i miljömålsarbetet genom att utforma lokala miljömål som är anpassade till den egna kommunens förutsättningar. Det finns inga riktlinjer för hur det lokala miljöarbetet ska se ut, lika lite som det finns några sanktioner för de kommuner som inte arbetar med miljömålsfrågor. Ambitionen är att i denna uppsats undersöka vilka effekter, för- och nackdelar som denna decentralisering av miljömålsfrågor har medfört i syfte att undersöka om decentralisering alltid leder till ett bra miljöarbete.Den teori som uppsatsen utgår från är vertikal decentralisering, där makt och ansvar förflyttas från nationell till lokal nivå. Som empiriskt underlag används styrdokument från Norrbottens fjorton kommuner och utgångspunkten är att styrdokument för lokala miljömål är en första förutsättning för möjligheten att bedriva ett ändamålsenligt miljöarbete.

När älgskötselområden fick registreras 1992 skrev regeringen att de lokala samråden i jakt och viltfrågor skulle intensifieras. Lokala samrådet är en partsammansatt grupp som har till uppgift att försöka enas om ett gemensamt förslag angående förvaltning och tilldelning av älg. Syftet med studien var att analysera lokala samrådets funktion, älgskötselområdens roll i lokala samrådet samt älgskötselområdens deltagande i de lokala samråden. Undersökningen utfördes med hjälp av litteraturstudier. För att få en djupare förståelse i ämnet intervjuades fyra tjänstemän som har mycket kunskap i ämnet.

Titel: Dåliga nyheter för lokaljournalistiken. En kartläggning av TV4:s lokala nyhetsinnehåll innan och efter nedläggningen av de lokala redaktionerna.Författare: Annamari Alanne, Catharina Björk & Charlotte GuthUppdragsgivare: SVT Uppdrag granskningKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, kandidatuppsats. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2014Handledare: Mathias A. FärdighSidantal: 50, inklusive bilagorAntal ord: 14847Syfte: Att kartlägga det lokala nyhetsinnehållet i TV4 före och efter nedläggningen av TV4:s lokala redaktionerMetod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Analys av nyhetsinnehållet i TV4 Värmland och TV4 Nyheterna under november 2013 och TV4 Nyheterna under november 2014Huvudresultat: Efter nedläggningen av de lokala redaktionerna har antalet lokala nyhetsinslag ökat i TV4 Nyheterna 2014 jämfört med TV4 Nyheterna 2013, men ofta är de lokala inslagen riktat mot en nationell publik. Sett utifrån det totala utbudet av lokala nyheter 2013 har dock andelen lokala inslag minskat markant.

I denna uppsats undersöks vilka olika strategier lokala artister använder sig av för att finna engagemang och meningsfullhet i sitt musicerande. Undersökningen ger en bättre förståelse om vilka faktorer det är som artisterna värdesätter och använder sig av under deras musikaliska karriär. Genom forskningsmetoderna grundad teori och kvalitativa intervjuer, kodas underkategorier och en kärnkategori fram som ?identitetsmarkör?, ?umgänge?, ?autenticitet? och ?glädje? - som driver artister att utöva sin konst på en seriös nivå under lång tid. Undersökningen visar också en baksida samt negativa effekter som artister måste handskas med som stress och ångest.

Syftet med uppsatsen är att inventera förekomsten av lokala arbetsplaner i historia på gymnasieskolor i Skåne kategorisera dem, och titta på anledningar till att utformningarna skiljer sig åt, eller varför kanske arbetsplaner saknas. Arbetet inleds med en titt på nationella styrdokumenten och vad de förtäljer oss om lokala arbetsplaner i enskilda ämnen och vad planerna bör innehålla. De lokala arbetsplanerna kategoriseras och analyseras utifrån ett antal kriterier. Frånvaron av arbetsplaner behandlas också. Resultaten pekar på stora brister i skolornas rutiner.

Allt sedan människan övergick till fasta bosättningar från ett jägar- och samlarsamhälle har den fasta boendemiljön påverkat individen, dess livsvillkor och i de identitetsskapande processerna. Idag ställs stora krav på en flexibel identitetsprocess och det innebär att den sociala miljön är mer föränderlig och osäkrare än tidigare. Den fysiska miljön däremot, utgör en trygghet i att den är stabil för var dag som går.Vår presentation kommer att handla om hur det lokala rummet, både ur ett socialt och fysiskt perspektiv, påverkar identitetsskapandet för den enskilde individen. Genom de studier vi presenterar hoppas vi kunna ge svar på vilka effekter som det lokala rummet, i form av både fysisk och social miljö, har för de identitetsskapande processer som vi lever med.Våra studier samverkar till hur vi kan betrakta det lokala rummet som en helhet. En av studierna visar på kombinationen av de externa och interna faktorerna och deras ömsesidiga inverkan och påverkan av varandra medan de tre övriga främst har visat på betydelsen och meningen av de interna faktorerna.

Detta är en undersökningen om hur rektorer och lärare uppfattar läxor, vilka skäl det finns för att ge läxor och vilka effekter de förväntas ha. Studien undersöker också om skolor har något skrivet i lokala styrdokument om läxor.Fyra lärare och två rektorer intervjuats och en studie av tjugo skolors hemsidor har genomförts.Rektorernas uppfattning är att läxor tar för mycket tid från lärare och att elever behöver sin fritid. Lärare ger läxor i huvudsak för att föräldrar ska få insyn och bli delaktiga i barnens skolarbete och de är överens om att eleverna behöver träna framförallt läsning hemma. Två av skolorna har riktlinjer avseende arbetet med läxor.Läxor kan ha positiva effekter såsom till exempel ökat lärande, men det negativa kan vara att det leder till stora skillnader i barns lärande beroende på hemförhållanden. En annan slutsats är att läxor bör problematiseras och diskuteras för att främja alla barns måluppfyllelse..

Vår undersökning visar att den lokala arbetsplanen inte har någon nämnvärd betydelse för pedagogerna i deras dagliga arbete. Två av fem intervjuade pedagoger kände inte till begreppet lokala arbetsplan från deras skola. Vi såg en stor variation mellan de olika arbetsplanerna, både när det gäller beteckning, innehåll och funktion. Arbetsplanerna användes inte som ett självvärderande utvecklingsinstrument vilket var en av dess ursprungliga målsättningar. Vår undersökning visade även att förutsättningarna för pedagogerna att diskutera, reflektera och analysera kring målen är begränsade.

?SAMMANFATTNINGTitel: Corporate Social Responsibility, Hur några svenska storbankers CSR-arbete implementerats på lokal nivå och vilka effekter som orsakats av CSR-arbetet på samma nivå.Kursen: Magisteruppsats i företagsekonomi, FÖA 400, 15 hpFörfattare: Gulafat Guliyeva gga09001@student.mdh.seGeorges Yenga Muhindo gya09001@student.mdh.seSeminariedatum: 2010-09-30Handledare: Esbjörn SegelodNyckelord: CSR, socialt ansvar, företagsetikSyfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur några svenska storbankers CSR- arbete implementerats på lokal nivå. Dessutom vill vi även undersöka vilka effekter som orsakats av CSR-arbetet på det lokala planet.Metod: Data har samlats in via intervjuer styrda av en intervjumall med öppna frågor samt en webbaserade enkät (Survey Monkey).Slutsats: Vi kom fram till att koncernövergripande policies inom CSR-området implementeras på lokal nivå i form av riktlinjer, direktiv och värderingar som lokala kontorschefer tillämpar i sina dagliga verksamheter. Vi har märkt att kreditpolitiken och kreditprocessen är en av viktigaste instrument genom vilka CSR-arbetet implementeras.CSR-dokumenten är viktiga men lider likväl av brister i det att de till vissa delar var obegripliga för några av kontorscheferna. Dessutom har det varit omöjligt att bekräfta någon implementering av huvudkontorets CSR-arbete vid några av de lokala bankkontoren.Vad gäller effekterna har vi för några av bankerna kunnat notera ett positivt eller begränsat genomslag i de områden där de verkar.

Syftet med mitt arbete är att få inblick i hur slöjdlärare arbetar med den Lokala pedagogiska planeringen (LPP) och vilken funktion den fyller. Studiens fokus ligger i hur slöjdlärana använder den lokala pedagogiska planeringen under lektioner och hur de arbetar fram den. För att få svar på mina frågeställningar genomförde jag intervjuer med slöjdlärare.Mitt resultat visar att slöjdlärana inte får mycket tid till att skriva sin LPP vilket leder till att de ofta får sitta hemma på sin fritid och skriva. De anser att den är ett bra stöd för dem själva och även för eleverna under lektionerna. Undersökningen visar även att lärarna har nytta av den lokala pedagogiska planeringen, som de menar är ett uppdrag som påförts dem "uppifrån".

Denna vetenskapliga undersökning granskar relationen mellan nationella och lokala kursplaner i ämnena Historia A, Svenska A och Idrott och hälsa A. Det som har granskats är vad som finns kvar, förändras eller tagits bort från de nationella kursmålen till de lokala kursmålen samt att se om det finns några gemensamma drag mellan de olika lokala kursmålen i de tre separata ämnena. Undersökningen syftar till att se vad som överförs, förändras eller tas bort från de nationella kursplanerna till de lokala kursplanerna. Undersökningen är av dekonstruktivistisk karaktär där utgångspunkten är tre lokala kursplaner i Historia A, Svenska A och Idrott och hälsa A från ett gymnasium i Sverige. Ämnena är förankrade i de nationella kursplanerna som presenteras på Skolverkets hemsida.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka vilka olika uttryck för svenskämneskonceptioner som finns i styrdokumenten samt i 15 lokala kursplaner för grundskolans senare år i ämnet svenska. Ämneskonceptionerna undersöks genom ett antal kriterier som vi hämtat och sammanställt ur befintlig litteratur. Analysen börjar med undersökning av den nationella kursplanen i svenska samt Lpo94 och följs av undersökningen av de utvalda lokala kursplanerna för att avslutas med en jämförelse mellan de båda. Resultatet pekar på stor splittring i ämnessyn i såväl styrdokumenten som i de olika lokala kursplanerna, både inom enskilda och vid jämförelse av olika dokument. De dominerande ämneskonceptionerna skiljer sig åt mellan styrdokument och deras lokala uttolkningar..

Syftet med denna studie är att beskriva hur invånare påverkas av evenemang som arrangeras i deras hemstad och vilka effekter evenemang får för dessa invånare. Önskan är att fylla den kunskapslucka kring externa effekter på individnivå som Getz (2012) har belyst.Studien analyserar ett studieobjekt, staden Jönköping, men meningen är att paralleller kan dras till liknande fall. För att svara på syftet har grundad teori valts som metod och djupintervjuer har utförts med ett antal jönköpingsbor. Dessa intervjuer har kodats och omvandlats till olika kategorier. De övergripande kategorierna, är ?Evenemangspåverkan på individen?, ?Positiva effekter?, ?Negativa effekter?, ?Skillnad beroende på var man bor? samt ?Hypotes angående megaevent?.I studien framkommer det att invånarna blir mer eller mindre påverkade av evenemangs effekter beroende på hur bra evenemanget marknadsför sig, var invånarna bor i förhållande till evenemanget samt hur stort deras intresse för evenemanget är.

I det brottsförebyggande arbetet betonas alltmer vikten av att alla samverkar mot brott för ökad trygghet i samhället. På kommunal nivå genomförs detta arbete genom lokala brottsförebyggande råd. I Skellefteå kommun utgörs detta av Förebyggande rådet i Skellefteå, FRIS. Organiserat under detta finns de lokala förebyggandegrupperna som utför brottspreventivt arbete inom mindre geografiska områden som till största del utgörs av högstadieskolornas rektorsområden. I detta arbete studeras den lokala förebyggargruppen i Ursviken utifrån ett brottspreventivt perspektiv.